– Det vi har kommit fram till är att ljusets kvalitet, den spektrala sammansättningen, egentligen inte har så väldigt stor betydelse för själva fotosyntesen, säger Karl-Johan Bergstrand vid Institutionen för biosystem och teknologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, som forskar om växter och belysning.
– En vanligt spridd missuppfattning är att växter bara kan använda sig av blått och rött ljus, och det är alltså helt fel, fortsätter han.
Den här missuppfattningen har lett till att man inom växthusnäringen satt stort hopp till LED-lampor, där man kan styra våglängderna på ljuset. Tanken har varit att eliminera onödiga våglängder, och därmed både optimera tillväxten och spara energi.
Men forskarnas försök visar, till deras egen förvåning, att växterna utnyttjar ljuset bäst om det innehåller både blått, rött, orangefärgat och även lite grönt ljus.
Hur har det kunnat bli ett sådant här missförstånd?
– Jag tror det har att göra med att man tittat på klorofyllets absorptionsspektrum och sett att det ligger huvudsakligen i rött och i blått. Men det är ju klorofyll i ett provrör i ett lab. Ett helt växtblad har en helt annan absorption som är ganska hög även i det gröna spektrat, säger Karl-Johan Bergstrand.
Men LED-lampor skulle kunna användas i växthus för annat än ren tillväxt.
– Ja, det är om man vill påverka kvalitén hos växten. Man kan tänka sig att man använder smalspektrumljus, ljus med bara en viss bestämd våglängd, för att styra till exempel sträckningstillväxt, blomning och förekomsten av smakämnen och bioaktiva ämnen, färgen hos växten, mängden pigment i bladen.
– Mycket sådant kan man påverka med hjälp av ljuset och då är LED-tekniken alldeles utmärkt, eftersom man då har möjlighet att få olika typer av våglängder och kan styra ljusets spektrala sammansättning, säger Karl-Johan Bergstrand.
Källa: Michaela Lundell Sveriges Radio
