Det sades bland annat: "När det kommer till stark mat skiljer sig den lilla spetsekorren från andra däggdjur. Arten älskar nämligen starka pepparväxter." Här måste SCF protestera eftersom vi människor också älskar stark chilepeppar och andra växter som ger starka smaker såsom piper nigrum – svartpeppar. Välkänt sedan tidigare är att fåglar inte är mottagliga för det brännande ämnet i chilepeppar – capsaicin.
Det berättades vidare att: "... forskare nu tror att spetsekorrens fäbless för stark mat beror på en mutation i en viss gen. Vad som gör att vi upplever smärta vid stark mat beror bland annat på substansen capsaicin. En substans som har förmågan att binda till våra smärtreceptorer, vilket ger en känsla av hetta. Substansen har växterna utvecklat för att inte bli uppätna av djur," och för att skydda sig mot svampangrepp (SCF:s notering). Det sades också att "spetsekorren verkar inte stoppas av det här, vilket gjort att forskare började analysera deras dna för att se vad som skiljde dem från andra primater. Och det man såg var att det fanns en mutation i en specifik gen som sänker känslighet för just capsaicin. I områden där spetsekorren lever finns en specifik pepparväxt som har en liknande substans för hetta, så mutationen har antagligen varit fördelaktig eftersom djuret då kunnat äta av den växt som det finns mycket av i deras hemmiljö." Spetsekorren förekommer i Syd- och Sydostasien och där i tropiska regnskogar. Utbredningsområdet ligger i Indien, i sydöstra Kina, på den malajiska halvön och i den sydöstasiatiska övärlden (SCF:s notering).
– Det skulle kunna vara så att vi människor likt ekorren har genmutationer som påverkar våra smakupplevelser men att det lika gärna kan bero på matvanor eller preferenser, menar professor Almut Kelber på Lunds universitet.
Källa: Sveriges Radio, Vetenskapsradion